Ökade elnätsavgifter beror på politiska beslut efter 2014

Nätavgifter har funnits tidigare också. De kraftigt ökade nätavgifterna beror helt och hållet på den intermittenta kraften, t ex vindkraften och solkraften. Då vind- och solkraft i sig inte håller med svängmassa och dessutom är utspridda på många hundra och tusen platser, behöver elnätet dels byggas ut och dels stärkas upp på olika sätt. Detta är dyrt, mycket dyrt.

I Tyskland är problemet med höga nätavgifter ännu större. Det totala elpriset i Tyskland är ungefär tre ggr högre jämfört med vårt i Sverige ännu förhållandevis låga elpris. Anledningen till tyskarnas höga elpriser är deras stängning av kärnkraften samtidigt som man bygger ut vindkraften oerhört. Samtidigt som detta pågår har man insett att det inte går att ersätta kärnkraft med vindkraft utan man bygger nya fossila kol- och gaskraftverk också i Tyskland. Tvärtemot Parisavtalet.

Det är alltså inte elbolagen och nätbolagen vi ska skälla på om nätavgifterna höjs. De behöver höjas för att de ska kunna säkra en säker och hållbar elleverans utan (ström)avbrott. Det är politiska beslut fattade efter 2014 som medför att elnätsavgifterna höjs. Det är för mig en gåta att ett litet parti i Riksdagen har fått ha ett så stort inflytande på energipolitiken och energikommissionens rapport SOU 2017:2.

En säker och hållbar tillgång till klimatneutral el har varit Sveriges signum sedan slutet av 80-talet. El och energi är en fundamental byggsten i dagens samhälle. Allt vi gör är beroende av elektricitet och annan energi, t ex uppvärmning och kylning. Begränsas denna byggsten riskeras samhällsbygget och vitala funktioner slutar att fungera eller börjar att halta betänkligt. Ett exempel är livsuppehållande maskiner på våra sjukhus. Ett annat är industriproduktionen. Vi kan inte längre ta tillgången till elektricitet för givet med en ännu mera utökad andel, av den totala installerade effekten, intermittent (vind och sol) kraft.

I slutändan är det elkonsumenterna, dvs svenska folket, företag och myndigheter som får betala elnotan.

Det är dags att inse att en optimal energimix består av

– max 10-15 % intermittent klimatneutral kraft (vind, sol etc)
– minst 85-90 % klimatneutral baskraft (vattenkraft, kärnkraft)

En högre andel än 10-15 % intermittent kraft äventyrar stabiliteten i elsystemet. Det äventyrar också en säker tillgång till klimatneutral elektricitet när vi behöver den!

I slutändan kan det, om vi inte stoppar utbyggnaden av intermittent kraft, äventyra hela vårt samhälle som vi känner det! Vi har i princip i Sverige nått taket för utbyggnad av vindkraft!

 

Torsten Dilot, Dilot Energy & Analysis AB
Competence Area Manager Energy
Senior Specialist Safety Analysis and System Safety
torsten.dilot@dilotenergy.com
http://www.dilotconsulting.com

Annonser

Produktionskostnad för tre klimatneutrala energislag

Ungefär så här ligger produktionskostnaden per energislag. Utan subventioner! Det är ingen exakt vetenskap att få fram helt exakta värden men idag ligger produktionskostnaden ungefär enligt nedan på tre av de klimatneutrala kraftslagen som utgör huvuddelen av Sveriges än så länge hyfsat optimala energimix.

Vattenkraft: 10-15 öre/kWh
Vindkraft till lands: 55-60 öre/kWh (osubventionerat)
Vindkraft till havs: > 100 öre/kWh (osubventionerat)
Kärnkraft: 20-25 öre/kWh

Subventionerna för vindkraften ligger på ca 18 öre/kWh. Alltså även med subventioner är produktionskostnaden drygt 3 ggr dyrare för vindkraft jämfört med vattenkraft och knappt 2 ggr dyrare jämfört med kärnkraft.

Alltså, vi har än så länge, med åtta reaktorer fortfarande i drift, en hyfsat optimal mix för klimatneutral elproduktion, som dessutom, bortsett numera på Gotland, ger oss en säker leverans av fossilfri elektricitet! Låt oss bevara denna så länge vi kan och helst för alltid. För att verkligen kunna nå klimatmålen.

I Tyskland innebär nu deras Energiewende att de bygger ny gas- och kolkraft för att kompensera nedstängningen av alltfler kärnkraftverk där. Tyskarna börjar inse att man inte kan ersätta den klimatneutrala baskraften med mer vindkraft. Tyska energimixen består idag av mer än 50 % kol- och gaskraft. Det är knappast i linje med Parisavtalets mål precis!

Det är dags för alla att vakna upp, sätta sig in i mekanismen bakom en väl fungerande och leveranssäkert klimatneutral energimix, samt inte minst förstå att denna på årsbasis inte kan innehålla mer än 10-15 % vind- och solkraft, räknat i installerad effekt, för att vi ska fortsätta kunna hålla elnätet stabilt och leveranssäkert med enbart klimatneutral energi.

Det är dags för politikerna att inse detta, ta reda på fakta och låta fakta gå före ideologi!

 

Torsten Dilot, Dilot Energy & Analysis AB
Competence Area Manager Energy
Senior Specialist Safety Analysis and System Safety
torsten.dilot@dilotenergy.com
http://www.dilotconsulting.com

WANSINN! VANSINNE!

Mikael Damberg (S) säger att man ”inte vill sänka vinstkraven ytterligare för att driva Vattenfall än mer aggressivt mot en grön omställning eller för att bromsa de hårt kritiserade, kraftiga höjningarna av elnätsavgifterna.”

Indirekt säger han då att det är helt OK att höja de hårt kritiserade elnätsavgifterna. Höjningen av elnätsavgifterna spelar två syften:

1) Alltmer intermittent elproduktion i form av främst vindkraft kräver nya elnät och nya lösningar. Dessa är DYRA. Högre elnätsavgifter blir ett måste, annars går el- och nätbolagen till slut omkull.

2) Elproduktion via vindkraft är med subventioner ca dubbelt så kostsamt jämfört med kärnkraft och mer därtill jämfört med vattenkraft. Utan subventioner är själva elproduktionen från vindkraft nästan tre gånger så dyr jämfört med kärnkraften vi har i Sverige. Jag pratar då om befintliga vind- och kärnkraftverk. Höjda elnätsavgifter kompenserar alltså också för att det är DYRT att producera el med vindkraft.

Alltså, fortsätter detta vansinne kommer vi konsumenter (privatpersoner, hushåll och företag) efter år 2020 få elräkningar som är 2-3 gånger dyrare än idag. Inte förvånande egentligen. Det har redan skett i Tyskland, där man sedan en tid pratar om en uppdelning av befolkningen i de som kan betala elräkningen respektive de som inte kan betala elräkningen.

Tyskland bygger dessutom ut den fossila kraften i form av nya kol- och gaskraftverk, då man insett att intermittent kraft inte kan ersätta baskraften kärnkraft. I Tyskland ersätter man alltså baskraften kärnkraft med nya klimatförstörande kol- och gaskraftverk.

Fortsätter vansinnet kan vi alla säga goodbye till Parisavtalets klimatmål. Varför lyssnar man inte på den oberoende klimatutredning som FN’s klimatpanel IPCC publicerade i samband med Parismötet 2015?

Torsten Dilot, Dilot Energy & Analysis AB
Competence Area Manager Energy
Senior Specialist Safety Analysis and System Safety
torsten.dilot@dilotenergy.com
http://www.dilotconsulting.com

Framtidens energi! ”Utbyggnaden av väderberoende energikällor har nått taket”

 

Idag fick jag och några kolleger denna artikel publicerad i NyTeknik. Nedan ger jag er den (inom citationstecken) också i helt oredigerad form samt några lästips.

”Under sommarhalvåret, när behovet av effekt och elektricitet är ganska lågt, sker normalt de årliga underhållen på våra kärnkraftverk. I och med att reaktorer redan ställts av för gott ser vi nu bevis på att elmarknaden är extra känslig för även planerade driftavbrott. Man har till och med fått starta upp det fossileldade Karlshamnsverket, vilket normalt bara sker vintertid under pressade lägen.

Stoppet på Gotland gällande utbyggnad av icke planerbar elproduktion, läs vindkraft och solkraft, är en indikation på att utbyggnaden av förnybar icke planerbar energi har nått sitt maximum för att vårt elsystem ska kunna fortsätta vara både leveranssäkert och stabilt.

Hur rimmar detta med målen i Energikommissionens betänkande ”Kraftsamling för framtidens energi” till regeringen? Det är intressant läsning, men som också väcker flera frågor.

För Sveriges industrier är det av yttersta vikt att landets elkraftanläggningar varje dag vid varje tidpunkt kan leverera tillräckligt mycket elektricitet och effekt på ett säkert sätt. Trots det finns fortfarande en stor osäkerhet kring den framtida energi- och elförsörjningen i Sverige och efter att betänkandet har lämnats har det varit ganska tyst om slutsatserna från både politiskt håll och media. I betänkandet anges en gemensam färdplan för en övergång till ett helt förnybart elsystem, det vill säga en fossilfri elproduktion. En lite märklig formulering i sig, då Sverige redan sedan slutet av 80-talet har en i det närmaste klimatneutral, dvs fossilfri, elproduktion.

Sveriges energisystem består redan idag av en mix av klimatneutrala energikällor såsom vattenkraft, kraftvärme (främst biobränsle), kärnkraft samt vindkraft, vågkraft och solkraft. Under den stora omställningen av produktionen av elkraft under 70- och 80-talet ersattes oljeberoendet med kärnkraft. Dagens fossilfria elproduktion, baserad på ca 90 % bas- och reglerkraft och ca 10 % väderberoende kraft, är ett resultat av denna omställning.

Stabiliteten i det svenska elnätet idag beror just på att vattenkraft, kraftvärme och kärnkraft utgör 90 procent av baskraften i det svenska elnätet. Tillsammans hanterar dessa kraftslag störningar på nätet, såsom blixtnedslag eller industrianläggningar som startar/stängs ner. Ersätts delar av baskraften med till exempel vindkraft som är väderberoende, medför detta att elsystemets förmåga att hantera störningar kraftigt reduceras. Konsekvensen utav detta kan bli mer strömavbrott och därmed en minskad leveranssäkerhet och stora konsekvenser för Sveriges industrier.

Redan 2020 kommer sex av ursprungliga tolv reaktorer vara stängda. Det finns en tanke att vattenkraften ska täcka upp behovet av baskraft, det vill säga att man ökar vattenkraftproduktionen utan att bygga ut den. Denna ökning riskerar att medföra erosionsskador längs älvstränderna samt en negativ påverkan av växt- och djurliv längs älvarna som en konsekvens av de större variationerna av vattennivån.

Energikommissionens betänkande förordar ett elsystem med en stor andel variabel (dvs. icke-planerbar) elproduktion. För att även i framtiden garantera en trygg och säker elförsörjning vid fortsatt utbyggnad av elproduktion, behöver man fastställa hur mycket planerbar produktion som krävs för att möta upp industrins behov. Ett elsystem med en stor andel variabel, dvs icke-planerbar, elproduktion ställer både nya och förändrade krav på utbyggnaden för att säkerställa drift- och leveranssäkerheten i elsystemet. Den teknik som krävs för att uppfylla dessa nya krav är dock inte färdigutvecklad och är belagd med stora osäkerheter. Man kan då fråga sig varför Energikommissionen föreslår en nedmontering av ett redan klimatneutralt elsystem, för att ersätta det med ett system med en större andel variabel och mer osäker elproduktion, med risker för återkommande strömavbrott pga effektbrist?

Vi menar att ska Sverige nå upp till det långsiktiga klimatmålet om netto nollutsläpp av växthusgaser till 2045, ska vi följa de råd som FN:s klimatpanel ger. Det innebär ett införande av en optimal mix av förnybar energi och kärnkraft i första hand. Idag är Sverige oberoende av import av energi. En kraftig utbyggnad av väderberoende elproduktion, kombinerat med en reducerad tillgång till baskraften vattenkraft, kraftvärme och kärnkraft, kommer få motsatt effekt på det politiska målet hundra procent förnyelsebart. Sverige blir då under vissa kalla perioder beroende av fossilt producerad elkraft från andra länder för att kunna säkerställa sitt elbehov.

Sverige bör behålla dagens elsystem som redan har en optimal mix av fossilfria energislag. I ett land som Sverige är troligen ovannämnda mix av klimatneutral energi en nödvändighet för att behålla ett leveranssäkert elnät där behovet alltid kan mötas.

Under sommaren 2017 har det också visat sig att den svenska elmarknaden redan är ovanligt känslig för både störningar och planerade underhåll eftersom andelen planerbar kraft i form av kärnkraft har minskat. I augusti startades t o m den fossila oljeeldade effektreservsanläggningen i Karlshamn.

Klimatmålen kräver helt enkelt kärnkraften som en stabil komponent i Sveriges energiförsörjning. Vi menar också att förändringen av Sveriges energipolitik istället bör vara att tydligt uppmuntra växlingen från en fossilberoende fordonsflotta till en fossilfri fordonsflotta, där fordonen drivs av elektricitet, vätgas och/eller biobränslen. Det skulle tydligt bidra till Sveriges klimatmål. Vi frågar oss därför i ljuset av detta – hur står sig energikommissionens betänkande då?

Michael Klein, Energiingenjör

Anders Nilsson, Energiingenjör

Erik Dahlquist, Professor i Energiteknik

Torsten Dilot, Competence Area Manager Energy”

 

Lästips:

Svenska Kraftnät: http://www.svk.se/

Energikommissionen:  http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2017/01/sou-20172/

FN:s klimatpanel: http://www.ipcc.ch/index.htm

Uniper – Det svenska elsystemet – en global förebild: https://www.youtube.com/watch?v=0Wc1YVEL004

Torsten Dilot, Dilot Energy & Analysis AB
Competence Area Manager Energy
Senior Specialist Safety Analysis and Risk Analysis
torsten.dilot@dilotenergy.com
http://www.dilotconsulting.com