Största hotet mot en vettig klimatpolitik

Nu vill jag sätta ned foten och berätta om den största faran för en vettig klimatpolitik i Sverige. Lite förord först: Jag är numera konsult inom en annan bransch än energi- och kärnkraftsbranschen varför jag på så sätt ej är beroende av kärnkraftens vara eller inte vara. Min uppfattning om den optimala energimixen kvarstår däremot och kärnkraften är en nödvändighet. Det poängterar också FN’s klimatpanel i sin utredning. Att kärnkraften och en utbyggnad av den är nödvändig om vi över hela världen ska nå målen i Parisavtalet.

Faktum är att regeringens och då främst miljöpartiets kärnkraftspolitik är den största orsaken till att vi i framtiden kan få kraftigt ökade koldioxidutsläpp. Sänkt skatt på bensin som KD pratar om är en piss i Atlanten jämfört med miljöpartiets energi- och antikärnkraftspolitik!

Miljöpartiet tror att man kan ersätta kärnkraft rakt av med vindkraft. Men så är det inte. För varje MW installerad vindkraft krävs backning 0.9 MW baskraft. Om den baskraften inte är kärnkraft behöver det bli kol, olja eller gas som ska vara backup när det inte blåser. (Vattenkraften kan inte byggas ut mera.)

Alltså, det är inte KD som är den största klimatboven och inte heller den näst största. Paradoxen är att det är det parti, som är sprunget ur folkkampanjen mot kärnkraft och som säger sig värna miljö- och klimatfrågor, dvs miljöpartiet och dess politik som är värsta hotet mot målen i Energikommissionens betänkande.

Den klimatneutrala och fossilfria kärnkraften är en nödvändighet i Sverige för att nå målen i enlighet med Energikommissionens betänkande. Vi har redan med stor sannolikhet nått taket vad gäller utbyggnad av vindkraft och solkraft i Sverige. Händelserna på Gotland och Öland i somras visar detta också. Ett elsystem, nästan vilket som helst, tål bara 10-15 % vindkraft och solkraft av total installerad effekt för att elsystemet ska kunna upprätthålla en stabil och säker leverans av elektricitet. Lägger man ned fler kärnkraftverk än de åtta som är i drift nu riskeras balansen i elsystemet. Enligt plan ska två kärnkraftverk till stänga ned år 2019 och vi kommer endast att ha sex kärnkraftverk kvar i drift.

Det kommer då krävas backup kraftverk i form av olja, kol eller gas. Vilket skulle öka Sveriges bidrag till världens totala utsläpp av växthusgaser (främst koldioxid)! Det är väl ändå inte meningen?

Man ska också ha i åtanke att Sverige fram till ca år 2014 sedan slutet av 80-talet hade en i det närmaste helt klimatneutral (koldioxidfri och växthusgasfri) produktion av elektricitet. Tack vare vattenkraften och kärnkraften. Alla vet vad som hände i september 2014 och där kom den negativa vändpunkten vad gäller energipolitiken.

Under de senaste två åren har Sveriges utsläpp, direkt (egna fossila källor) eller indirekt (import av kolkraftsel), av koldioxid ökat med ca 2 %. Pga främst miljöpartiets påverkan på regeringens energipolitik.

Man har också haft fokus på fel saker. Då elproduktionen i det närmaste redan var fossilfri, dvs klimatneutral, sedan slutet av 80-talet skulle man fokuserat på en fossilfri fordonsflotta istället! Då hade Sverige kunnat fortsätta vara ett föredöme ute i världen. Vi kan fortfarande rädda upp situationen men klockan tickar, tick tack… Ta bort subventioner och elcertifikat och låt den dyra vindkraften konkurrera på samma sätt som övriga energikällor. Lägg över subventionerna till utveckling och tillverkning av elfordon istället.

Vindkraften dyr frågar sig kanske någon? Ja, vindkraftsel från landbaserade kraftverk kostar mellan 50 och 60 öre per kWh att producera för kraftbolagen och ca 100 öre per kWh för havsbaserad vindkraft. Kärnkraftsel, inkl avsättning för avfallet, kostar ca 20-25 öre per kWh att producera för kraftbolagen. Vindkraften subventioneras idag med ca 18 öre/kWh. Alltså, t o m med subventionerna inräknade är vindkraften betydligt dyrare än kärnkraften och ännu mera dyrare jämfört med vattenkraften. När ska man begripa detta? Redan sedan en tid har också vindkraftsbolag gått i konkurs då kraftslaget inte bär sina egna kostnader pga låga elpriser. Vilka får betala? Jo, det är vi skattebetalare…

Jag hävdar dock fortfarande att vår energimix kan innehålla, förutom vattenkraft, solkraft, biokraft och kärnkraft, ca 10-15 % av installerad effekt i form av vindkraft. Men där går gränsen om vi vill ha ett leveranssäkert energisystem.

Miljöpartiet är så förblindade i sitt hat mot kärnkraften att de är beredda att ge upp sina ideal för en god klimat- och miljöpolitik… Hoppas att väljarna inser detta inför valet 2018 och röstar bort miljöpartiet ut ur Riksdagen. Opinionsundersökningar visar också att de kan vara på väg ur Riksdagen, vilket skulle vara det bästa för en framtida vettig energi-, klimat- och miljöpolitik i Sverige! Har satt champagnen på kylning redan nu!

 

Torsten Dilot, Dilot Energy & Analysis AB
Competence Area Manager Energy
Senior Specialist Energy and Nuclear Power
torsten.dilot@dilotenergy.com
http://www.dilotconsulting.com

Annonser

Lite tankar om elbilar

Lite tankar eller rättare sagt frågor, nu med ”mina svar”, kring elbilar: Obs att svaren är mina ”egna” funderingar och jag diskuterar gärna dem.

1) Varför är Tesla så överlägsna fortfarande när det gäller prestanda avseende räckvidd (> 40 mil innan laddning krävs)?

Svar: Tesla satsar på rena elbilar, dvs bilar som endast drivs framåt av elektricitet och har i alla fall haft ett försprång rent tekniskt.

2) Varför har övriga bilindustrin kommit igång så sent?

Svar: Inte enbart tekniska skäl. Ekonomiska skäl spelar stor roll. Man har redan färdigutvecklade bilar och kunderna köper fortfarande fossildrivna bilar i stor utsträckning. Priset på en Tesla har hittills också avskräckt många annars potentiella köpare. Bland annat jag själv valde våren 2017 leasa en BMW 530d xDrive till kraftigt rabatterat pris istället för en Tesla Model S. Knappt 35 % lägre pris jämfört med Teslan och det spelar roll. Krävs ett ändrat köpbeteende också hos oss kunder. Men då behöver bilindustrin få fram elbilar med ”tillräckligt” lång räckvidd samtidigt som priset hamnar mycket lägre än idag så folk har råd.
3) Varför pratar man så mycket hybrider fortfarande? Varför inte rena elbilar? (Som Tesla…)

Svar: Bara Tesla har räckvidd över 40 mil på en laddning. Det finns andra som närmar sig men Tesla är enda beprövad idag. Pga fortfarande korta räckvidder kör många biltillverkare med hybridlösningen (el/bensin mestadels).
4) Förstår man därute att en elbil har, under rätt förutsättningar, två stora miljöfördelar och vilka dessa två fördelar är?

Svar: Klimatvänliga och avger inga luftföroreningar vid framdrift. Elbilen är klimatvänlig om den laddas med klimatneutral energi, dvs vindkraft, kärnkraft, vattenkraft, solkraft etc. Laddas elbilen med fossil elektricitet (från kol, olja eller gas) har man inte vunnit något ur klimatsynvinkel. Däremot ger elbilen fortfarande, även då, en renare stadsmiljö.

5) Förstår man därute att en elbil behöver laddas med el från fossilfria energikällor för att kallas klimatneutral?

Svar: Se föregående svar.
6) Förstår man därute att elkonsumtionen kommer att öka då antalet elbilar växer?

Svar: Finns olika uppfattningar hur mycket elkonsumtionen kommer att öka, delvis pga framtida smarta energilösningar. Räknar man rent krasst på ett exempel med 3 miljoner elbilar i Sverige år 2030 så skulle enbart dessa 3 miljoner elbilar kräva 1200 vindkraftverk eller två normalstora kärnkraftverk. Varje dygn året runt! Enbart för laddning av elbilarna. Sen ska all övrig elkonsumtion upprätthållas, såsom belysning, livsuppehållande maskiner på våra sjukhus, industriproduktion, laddning av mobiler och laptops, uppvärmning av våra hus och lägenheter med mera i samma omfattning som idag. Att elproduktionen kommer att öka är helt klart. Vi behöver ta denna el någonstans ifrån. Kapaciteten hos Sveriges elproduktion har minskat sedan man stängt ned ett par kärnkraftverk. Ytterligare två planeras stängas år 2019. Vilket föranleder följande följdfråga: Hur ska Sverige i framtiden fortsätta kunna vara oberoende av energi och elektricitet från andra länder samtidigt som antalet elbilar förmodas öka lavinartat?

7) Är vätgasbilen ett framtida gångbart alternativ? Bränsleceller?

Svar: Kan vara det. Borde vara det. Jag är själv än så länge för dåligt insatt i bränslecellstekniken.

Det ska noteras att bilindustrin har vaknat rejält nu och är på gång. Tesla har fortfarande ett stort försprång. Priset på de framtida elbilarna kommer att spela stor roll och det är nog också en orsak till att många ”elbilar” fortfarande är hybrider.

Torsten Dilot, Dilot Energy & Analysis AB
Competence Area Manager Energy
Senior Specialist Energy and Nuclear Power
torsten.dilot@dilotenergy.com
http://www.dilotconsulting.com