Gröna Muppar & Elektricitet…

Blev väckt klockan sju på morgonen av att telefonen ringde ihärdigt.
Fick tag i vattenglaset på nattduksbordet och fyllde örat:
-Hallå….FAN!
Kan man inte få sova när man äntligen är ledig?
Lyfte på t-shirten som låg på stolen och hittade telefonen.
Med örat fullt av vatten svarade jag irriterat.
-Bengtsson. Ska ni dränka mig?
-Ööööh…..Va? Eeeh……Nej. Jag heter Urban Ledström och ringer från elbolaget ”Friska tåtar”. Har ni hört talas om ”Grön el”?
-Mja…tror det. Det är sådan el som missfärgar lamporna va?
-Nej-nej! Det är ett miljövänligt alternativ. Elen kommer från sol och vindkraft. Vi på ”Friska tåtar” sysslar enbart med detta. Vi har ett bra erbjudande just nu om ni funderar på att byta elbolag.
-Nja…….Jag tror inte att det fungerar hos mig………
-Det fungerar i alla fastigheter. Varför tror ni att det inte skulle fungera hos er?
-Jag har ingen grön sladd!
-Nu förstår jag inte?
-Jo ser ni. Sist jag kollade i en eldosa så fanns det en sladd för svart el, en för blå el och en för grön-gul el. Förmodar att det går att få lite grön el på den sista sladden. Några volt kanske?
Elbolagsförsäljaren skrockade.
-Nu tror jag ni missförstått det hela. Det behövs ingen grön sladd till miljövänlig el. Den svarta sladden ni pratar om är fasen som strömmen kommer i. Den blå kallas nollan och den gröngula är jord.
Vad fan säger karln?
-Ni menar alltså att jag betalar för en nolla som inte används?
-Nej alla tre sladdarna behövs för att elinstallationen ska fungera.
-Aha! Märkvärdigt. Hur ska jag veta att det är grön el som kommer in då?
-Det vet ni inte. Elen blandas med andra typer av el, men ju fler som utnyttjar grön el desto säkrare kan ni vara att det kommer från sol och vindkraftverk.
-Är det det som kallas växelström?
Försäljaren stönade uppgivet.
-Ja…. det kan vi väl säga.
-Då förstår jag. Då är det väl också så att lamporna på kyrkogårdarna drivs av likström?
-Men för fan! Nu får ni ge er! Ni har tydligen ingen aning om el överhuvudet taget eller hur.
Märkligt vad karln lät irriterad.
-Jodå. Jag vet att jag har smutsig el i vardagsrummet! Det sitter en brun sladd i strömbrytaren! Säkert något kolkraftverk som ligger bakom.
-Sladdarna har för fan ingen betydelse sa jag ju! ylade säljaren. Hur fan kan ni veta att det är smutsig el. Ingen kan avgöra det genom att titta på sladdarna!
-Joho!
-Hur ända in i glödheta helvete kan ni veta det då?
-Jo, för när jag släcker lampan blir det alldeles svart i vardagsrummet!
Klick!
Han lade på.
Konstiga människor det finns,
Ringer upp tidigt på morgonen, är allmänt otrevliga och slänger på luren mitt i ett energigivande och upplysande samtal.

 

Annons

Ökade elnätsavgifter beror på politiska beslut efter 2014

Nätavgifter har funnits tidigare också. De kraftigt ökade nätavgifterna beror helt och hållet på den intermittenta kraften, t ex vindkraften och solkraften. Då vind- och solkraft i sig inte håller med svängmassa och dessutom är utspridda på många hundra och tusen platser, behöver elnätet dels byggas ut och dels stärkas upp på olika sätt. Detta är dyrt, mycket dyrt.

I Tyskland är problemet med höga nätavgifter ännu större. Det totala elpriset i Tyskland är ungefär tre ggr högre jämfört med vårt i Sverige ännu förhållandevis låga elpris. Anledningen till tyskarnas höga elpriser är deras stängning av kärnkraften samtidigt som man bygger ut vindkraften oerhört. Samtidigt som detta pågår har man insett att det inte går att ersätta kärnkraft med vindkraft utan man bygger nya fossila kol- och gaskraftverk också i Tyskland. Tvärtemot Parisavtalet.

Det är alltså inte elbolagen och nätbolagen vi ska skälla på om nätavgifterna höjs. De behöver höjas för att de ska kunna säkra en säker och hållbar elleverans utan (ström)avbrott. Det är politiska beslut fattade efter 2014 som medför att elnätsavgifterna höjs. Det är för mig en gåta att ett litet parti i Riksdagen har fått ha ett så stort inflytande på energipolitiken och energikommissionens rapport SOU 2017:2.

En säker och hållbar tillgång till klimatneutral el har varit Sveriges signum sedan slutet av 80-talet. El och energi är en fundamental byggsten i dagens samhälle. Allt vi gör är beroende av elektricitet och annan energi, t ex uppvärmning och kylning. Begränsas denna byggsten riskeras samhällsbygget och vitala funktioner slutar att fungera eller börjar att halta betänkligt. Ett exempel är livsuppehållande maskiner på våra sjukhus. Ett annat är industriproduktionen. Vi kan inte längre ta tillgången till elektricitet för givet med en ännu mera utökad andel, av den totala installerade effekten, intermittent (vind och sol) kraft.

I slutändan är det elkonsumenterna, dvs svenska folket, företag och myndigheter som får betala elnotan.

Det är dags att inse att en optimal energimix består av

– max 10-15 % intermittent klimatneutral kraft (vind, sol etc)
– minst 85-90 % klimatneutral baskraft (vattenkraft, kärnkraft)

En högre andel än 10-15 % intermittent kraft äventyrar stabiliteten i elsystemet. Det äventyrar också en säker tillgång till klimatneutral elektricitet när vi behöver den!

I slutändan kan det, om vi inte stoppar utbyggnaden av intermittent kraft, äventyra hela vårt samhälle såsom vi känner det! Vi har i princip i Sverige nått taket för utbyggnad av vindkraft!

 

Torsten Dilot, Dilot Energy & Analysis AB
Competence Area Manager Energy
Senior Specialist Safety Analysis and System Safety
torsten.dilot@dilotenergy.com
http://www.dilotconsulting.com

Produktionskostnad för tre klimatneutrala energislag

Ungefär så här ligger produktionskostnaden per energislag. Utan subventioner! Det är ingen exakt vetenskap att få fram helt exakta värden men idag ligger produktionskostnaden ungefär enligt nedan på tre av de klimatneutrala kraftslagen som utgör huvuddelen av Sveriges än så länge hyfsat optimala energimix.

Vattenkraft: 10-15 öre/kWh
Vindkraft till lands: 55-60 öre/kWh (osubventionerat)
Vindkraft till havs: > 100 öre/kWh (osubventionerat)
Kärnkraft: 20-25 öre/kWh

Subventionerna för vindkraften ligger på ca 18 öre/kWh. Alltså även med subventioner är produktionskostnaden drygt 3 ggr dyrare för vindkraft jämfört med vattenkraft och knappt 2 ggr dyrare jämfört med kärnkraft.

Alltså, vi har än så länge, med åtta reaktorer fortfarande i drift, en hyfsat optimal mix för klimatneutral elproduktion, som dessutom, bortsett numera på Gotland, ger oss en säker leverans av fossilfri elektricitet! Låt oss bevara denna så länge vi kan och helst för alltid. För att verkligen kunna nå klimatmålen.

I Tyskland innebär nu deras Energiewende att de bygger ny gas- och kolkraft för att kompensera nedstängningen av alltfler kärnkraftverk där. Tyskarna börjar inse att man inte kan ersätta den klimatneutrala baskraften med mer vindkraft. Tyska energimixen består idag av mer än 50 % kol- och gaskraft. Det är knappast i linje med Parisavtalets mål precis!

Det är dags för alla att vakna upp, sätta sig in i mekanismen bakom en väl fungerande och leveranssäkert klimatneutral energimix, samt inte minst förstå att denna på årsbasis inte kan innehålla mer än 10-15 % vind- och solkraft, räknat i installerad effekt, för att vi ska fortsätta kunna hålla elnätet stabilt och leveranssäkert med enbart klimatneutral energi.

Det är dags för politikerna att inse detta, ta reda på fakta och låta fakta gå före ideologi!

 

Torsten Dilot, Dilot Energy & Analysis AB
Competence Area Manager Energy
Senior Specialist Safety Analysis and System Safety
torsten.dilot@dilotenergy.com
http://www.dilotconsulting.com

WANSINN! VANSINNE!

Mikael Damberg (S) säger att man ”inte vill sänka vinstkraven ytterligare för att driva Vattenfall än mer aggressivt mot en grön omställning eller för att bromsa de hårt kritiserade, kraftiga höjningarna av elnätsavgifterna.”

Indirekt säger han då att det är helt OK att höja de hårt kritiserade elnätsavgifterna. Höjningen av elnätsavgifterna spelar två syften:

1) Alltmer intermittent elproduktion i form av främst vindkraft kräver nya elnät och nya lösningar. Dessa är DYRA. Högre elnätsavgifter blir ett måste, annars går el- och nätbolagen till slut omkull.

2) Elproduktion via vindkraft är med subventioner ca dubbelt så kostsamt jämfört med kärnkraft och mer därtill jämfört med vattenkraft. Utan subventioner är själva elproduktionen från vindkraft nästan tre gånger så dyr jämfört med kärnkraften vi har i Sverige. Jag pratar då om befintliga vind- och kärnkraftverk. Höjda elnätsavgifter kompenserar alltså också för att det är DYRT att producera el med vindkraft.

Alltså, fortsätter detta vansinne kommer vi konsumenter (privatpersoner, hushåll och företag) efter år 2020 få elräkningar som är 2-3 gånger dyrare än idag. Inte förvånande egentligen. Det har redan skett i Tyskland, där man sedan en tid pratar om en uppdelning av befolkningen i de som kan betala elräkningen respektive de som inte kan betala elräkningen.

Tyskland bygger dessutom ut den fossila kraften i form av nya kol- och gaskraftverk, då man insett att intermittent kraft inte kan ersätta baskraften kärnkraft. I Tyskland ersätter man alltså baskraften kärnkraft med nya klimatförstörande kol- och gaskraftverk.

Fortsätter vansinnet kan vi alla säga goodbye till Parisavtalets klimatmål. Varför lyssnar man inte på den oberoende klimatutredning som FN’s klimatpanel IPCC publicerade i samband med Parismötet 2015?

Torsten Dilot, Dilot Energy & Analysis AB
Competence Area Manager Energy
Senior Specialist Safety Analysis and System Safety
torsten.dilot@dilotenergy.com
http://www.dilotconsulting.com

Framtidens energi! ”Utbyggnaden av väderberoende energikällor har nått taket”

 

Idag fick jag och några kolleger denna artikel publicerad i NyTeknik. Nedan ger jag er den (inom citationstecken) också i helt oredigerad form samt några lästips.

”Under sommarhalvåret, när behovet av effekt och elektricitet är ganska lågt, sker normalt de årliga underhållen på våra kärnkraftverk. I och med att reaktorer redan ställts av för gott ser vi nu bevis på att elmarknaden är extra känslig för även planerade driftavbrott. Man har till och med fått starta upp det fossileldade Karlshamnsverket, vilket normalt bara sker vintertid under pressade lägen.

Stoppet på Gotland gällande utbyggnad av icke planerbar elproduktion, läs vindkraft och solkraft, är en indikation på att utbyggnaden av förnybar icke planerbar energi har nått sitt maximum för att vårt elsystem ska kunna fortsätta vara både leveranssäkert och stabilt.

Hur rimmar detta med målen i Energikommissionens betänkande ”Kraftsamling för framtidens energi” till regeringen? Det är intressant läsning, men som också väcker flera frågor.

För Sveriges industrier är det av yttersta vikt att landets elkraftanläggningar varje dag vid varje tidpunkt kan leverera tillräckligt mycket elektricitet och effekt på ett säkert sätt. Trots det finns fortfarande en stor osäkerhet kring den framtida energi- och elförsörjningen i Sverige och efter att betänkandet har lämnats har det varit ganska tyst om slutsatserna från både politiskt håll och media. I betänkandet anges en gemensam färdplan för en övergång till ett helt förnybart elsystem, det vill säga en fossilfri elproduktion. En lite märklig formulering i sig, då Sverige redan sedan slutet av 80-talet har en i det närmaste klimatneutral, dvs fossilfri, elproduktion.

Sveriges energisystem består redan idag av en mix av klimatneutrala energikällor såsom vattenkraft, kraftvärme (främst biobränsle), kärnkraft samt vindkraft, vågkraft och solkraft. Under den stora omställningen av produktionen av elkraft under 70- och 80-talet ersattes oljeberoendet med kärnkraft. Dagens fossilfria elproduktion, baserad på ca 90 % bas- och reglerkraft och ca 10 % väderberoende kraft, är ett resultat av denna omställning.

Stabiliteten i det svenska elnätet idag beror just på att vattenkraft, kraftvärme och kärnkraft utgör 90 procent av baskraften i det svenska elnätet. Tillsammans hanterar dessa kraftslag störningar på nätet, såsom blixtnedslag eller industrianläggningar som startar/stängs ner. Ersätts delar av baskraften med till exempel vindkraft som är väderberoende, medför detta att elsystemets förmåga att hantera störningar kraftigt reduceras. Konsekvensen utav detta kan bli mer strömavbrott och därmed en minskad leveranssäkerhet och stora konsekvenser för Sveriges industrier.

Redan 2020 kommer sex av ursprungliga tolv reaktorer vara stängda. Det finns en tanke att vattenkraften ska täcka upp behovet av baskraft, det vill säga att man ökar vattenkraftproduktionen utan att bygga ut den. Denna ökning riskerar att medföra erosionsskador längs älvstränderna samt en negativ påverkan av växt- och djurliv längs älvarna som en konsekvens av de större variationerna av vattennivån.

Energikommissionens betänkande förordar ett elsystem med en stor andel variabel (dvs. icke-planerbar) elproduktion. För att även i framtiden garantera en trygg och säker elförsörjning vid fortsatt utbyggnad av elproduktion, behöver man fastställa hur mycket planerbar produktion som krävs för att möta upp industrins behov. Ett elsystem med en stor andel variabel, dvs icke-planerbar, elproduktion ställer både nya och förändrade krav på utbyggnaden för att säkerställa drift- och leveranssäkerheten i elsystemet. Den teknik som krävs för att uppfylla dessa nya krav är dock inte färdigutvecklad och är belagd med stora osäkerheter. Man kan då fråga sig varför Energikommissionen föreslår en nedmontering av ett redan klimatneutralt elsystem, för att ersätta det med ett system med en större andel variabel och mer osäker elproduktion, med risker för återkommande strömavbrott pga effektbrist?

Vi menar att ska Sverige nå upp till det långsiktiga klimatmålet om netto nollutsläpp av växthusgaser till 2045, ska vi följa de råd som FN:s klimatpanel ger. Det innebär ett införande av en optimal mix av förnybar energi och kärnkraft i första hand. Idag är Sverige oberoende av import av energi. En kraftig utbyggnad av väderberoende elproduktion, kombinerat med en reducerad tillgång till baskraften vattenkraft, kraftvärme och kärnkraft, kommer få motsatt effekt på det politiska målet hundra procent förnyelsebart. Sverige blir då under vissa kalla perioder beroende av fossilt producerad elkraft från andra länder för att kunna säkerställa sitt elbehov.

Sverige bör behålla dagens elsystem som redan har en optimal mix av fossilfria energislag. I ett land som Sverige är troligen ovannämnda mix av klimatneutral energi en nödvändighet för att behålla ett leveranssäkert elnät där behovet alltid kan mötas.

Under sommaren 2017 har det också visat sig att den svenska elmarknaden redan är ovanligt känslig för både störningar och planerade underhåll eftersom andelen planerbar kraft i form av kärnkraft har minskat. I augusti startades t o m den fossila oljeeldade effektreservsanläggningen i Karlshamn.

Klimatmålen kräver helt enkelt kärnkraften som en stabil komponent i Sveriges energiförsörjning. Vi menar också att förändringen av Sveriges energipolitik istället bör vara att tydligt uppmuntra växlingen från en fossilberoende fordonsflotta till en fossilfri fordonsflotta, där fordonen drivs av elektricitet, vätgas och/eller biobränslen. Det skulle tydligt bidra till Sveriges klimatmål. Vi frågar oss därför i ljuset av detta – hur står sig energikommissionens betänkande då?

Michael Klein, Energiingenjör

Anders Nilsson, Energiingenjör

Erik Dahlquist, Professor i Energiteknik

Torsten Dilot, Competence Area Manager Energy”

 

Lästips:

Svenska Kraftnät: http://www.svk.se/

Energikommissionen:  http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2017/01/sou-20172/

FN:s klimatpanel: http://www.ipcc.ch/index.htm

Uniper – Det svenska elsystemet – en global förebild: https://www.youtube.com/watch?v=0Wc1YVEL004

Torsten Dilot, Dilot Energy & Analysis AB
Competence Area Manager Energy
Senior Specialist Safety Analysis and Risk Analysis
torsten.dilot@dilotenergy.com
http://www.dilotconsulting.com

Största hotet mot en vettig klimatpolitik

Nu vill jag sätta ned foten och berätta om den största faran för en vettig klimatpolitik i Sverige. Lite förord först: Jag är numera konsult inom en annan bransch än energi- och kärnkraftsbranschen varför jag på så sätt ej är beroende av kärnkraftens vara eller inte vara. Min uppfattning om den optimala energimixen kvarstår däremot och kärnkraften är en nödvändighet. Det poängterar också FN’s klimatpanel i sin utredning. Att kärnkraften och en utbyggnad av den är nödvändig om vi över hela världen ska nå målen i Parisavtalet.

Faktum är att regeringens och då främst miljöpartiets kärnkraftspolitik är den största orsaken till att vi i framtiden kan få kraftigt ökade koldioxidutsläpp. Sänkt skatt på bensin som KD pratar om är en piss i Atlanten jämfört med miljöpartiets energi- och antikärnkraftspolitik!

Miljöpartiet tror att man kan ersätta kärnkraft rakt av med vindkraft. Men så är det inte. För varje MW installerad vindkraft krävs backning 0.9 MW baskraft. Om den baskraften inte är kärnkraft behöver det bli kol, olja eller gas som ska vara backup när det inte blåser. (Vattenkraften kan inte byggas ut mera.)

Alltså, det är inte KD som är den största klimatboven och inte heller den näst största. Paradoxen är att det är det parti, som är sprunget ur folkkampanjen mot kärnkraft och som säger sig värna miljö- och klimatfrågor, dvs miljöpartiet och dess politik som är värsta hotet mot målen i Energikommissionens betänkande.

Den klimatneutrala och fossilfria kärnkraften är en nödvändighet i Sverige för att nå målen i enlighet med Energikommissionens betänkande. Vi har redan med stor sannolikhet nått taket vad gäller utbyggnad av vindkraft och solkraft i Sverige. Händelserna på Gotland och Öland i somras visar detta också. Ett elsystem, nästan vilket som helst, tål bara 10-15 % vindkraft och solkraft av total installerad effekt för att elsystemet ska kunna upprätthålla en stabil och säker leverans av elektricitet. Lägger man ned fler kärnkraftverk än de åtta som är i drift nu riskeras balansen i elsystemet. Enligt plan ska två kärnkraftverk till stänga ned år 2019 och vi kommer endast att ha sex kärnkraftverk kvar i drift.

Det kommer då krävas backup kraftverk i form av olja, kol eller gas. Vilket skulle öka Sveriges bidrag till världens totala utsläpp av växthusgaser (främst koldioxid)! Det är väl ändå inte meningen?

Man ska också ha i åtanke att Sverige fram till ca år 2014 sedan slutet av 80-talet hade en i det närmaste helt klimatneutral (koldioxidfri och växthusgasfri) produktion av elektricitet. Tack vare vattenkraften och kärnkraften. Alla vet vad som hände i september 2014 och där kom den negativa vändpunkten vad gäller energipolitiken.

Under de senaste två åren har Sveriges utsläpp, direkt (egna fossila källor) eller indirekt (import av kolkraftsel), av koldioxid ökat med ca 2 %. Pga främst miljöpartiets påverkan på regeringens energipolitik.

Man har också haft fokus på fel saker. Då elproduktionen i det närmaste redan var fossilfri, dvs klimatneutral, sedan slutet av 80-talet skulle man fokuserat på en fossilfri fordonsflotta istället! Då hade Sverige kunnat fortsätta vara ett föredöme ute i världen. Vi kan fortfarande rädda upp situationen men klockan tickar, tick tack… Ta bort subventioner och elcertifikat och låt den dyra vindkraften konkurrera på samma sätt som övriga energikällor. Lägg över subventionerna till utveckling och tillverkning av elfordon istället.

Vindkraften dyr frågar sig kanske någon? Ja, vindkraftsel från landbaserade kraftverk kostar mellan 50 och 60 öre per kWh att producera för kraftbolagen och ca 100 öre per kWh för havsbaserad vindkraft. Kärnkraftsel, inkl avsättning för avfallet, kostar ca 20-25 öre per kWh att producera för kraftbolagen. Vindkraften subventioneras idag med ca 18 öre/kWh. Alltså, t o m med subventionerna inräknade är vindkraften betydligt dyrare än kärnkraften och ännu mera dyrare jämfört med vattenkraften. När ska man begripa detta? Redan sedan en tid har också vindkraftsbolag gått i konkurs då kraftslaget inte bär sina egna kostnader pga låga elpriser. Vilka får betala? Jo, det är vi skattebetalare…

Jag hävdar dock fortfarande att vår energimix kan innehålla, förutom vattenkraft, solkraft, biokraft och kärnkraft, ca 10-15 % av installerad effekt i form av vindkraft. Men där går gränsen om vi vill ha ett leveranssäkert energisystem.

Miljöpartiet är så förblindade i sitt hat mot kärnkraften att de är beredda att ge upp sina ideal för en god klimat- och miljöpolitik… Hoppas att väljarna inser detta inför valet 2018 och röstar bort miljöpartiet ut ur Riksdagen. Opinionsundersökningar visar också att de kan vara på väg ur Riksdagen, vilket skulle vara det bästa för en framtida vettig energi-, klimat- och miljöpolitik i Sverige! Har satt champagnen på kylning redan nu!

 

Torsten Dilot, Dilot Energy & Analysis AB
Competence Area Manager Energy
Senior Specialist Energy and Nuclear Power
torsten.dilot@dilotenergy.com
http://www.dilotconsulting.com

Lite tankar om elbilar

Lite tankar eller rättare sagt frågor, nu med ”mina svar”, kring elbilar: Obs att svaren är mina ”egna” funderingar och jag diskuterar gärna dem.

1) Varför är Tesla så överlägsna fortfarande när det gäller prestanda avseende räckvidd (> 40 mil innan laddning krävs)?

Svar: Tesla satsar på rena elbilar, dvs bilar som endast drivs framåt av elektricitet och har i alla fall haft ett försprång rent tekniskt.

2) Varför har övriga bilindustrin kommit igång så sent?

Svar: Inte enbart tekniska skäl. Ekonomiska skäl spelar stor roll. Man har redan färdigutvecklade bilar och kunderna köper fortfarande fossildrivna bilar i stor utsträckning. Priset på en Tesla har hittills också avskräckt många annars potentiella köpare. Bland annat jag själv valde våren 2017 leasa en BMW 530d xDrive till kraftigt rabatterat pris istället för en Tesla Model S. Knappt 35 % lägre pris jämfört med Teslan och det spelar roll. Krävs ett ändrat köpbeteende också hos oss kunder. Men då behöver bilindustrin få fram elbilar med ”tillräckligt” lång räckvidd samtidigt som priset hamnar mycket lägre än idag så folk har råd.
3) Varför pratar man så mycket hybrider fortfarande? Varför inte rena elbilar? (Som Tesla…)

Svar: Bara Tesla har räckvidd över 40 mil på en laddning. Det finns andra som närmar sig men Tesla är enda beprövad idag. Pga fortfarande korta räckvidder kör många biltillverkare med hybridlösningen (el/bensin mestadels).
4) Förstår man därute att en elbil har, under rätt förutsättningar, två stora miljöfördelar och vilka dessa två fördelar är?

Svar: Klimatvänliga och avger inga luftföroreningar vid framdrift. Elbilen är klimatvänlig om den laddas med klimatneutral energi, dvs vindkraft, kärnkraft, vattenkraft, solkraft etc. Laddas elbilen med fossil elektricitet (från kol, olja eller gas) har man inte vunnit något ur klimatsynvinkel. Däremot ger elbilen fortfarande, även då, en renare stadsmiljö.

5) Förstår man därute att en elbil behöver laddas med el från fossilfria energikällor för att kallas klimatneutral?

Svar: Se föregående svar.
6) Förstår man därute att elkonsumtionen kommer att öka då antalet elbilar växer?

Svar: Finns olika uppfattningar hur mycket elkonsumtionen kommer att öka, delvis pga framtida smarta energilösningar. Räknar man rent krasst på ett exempel med 3 miljoner elbilar i Sverige år 2030 så skulle enbart dessa 3 miljoner elbilar kräva 1200 vindkraftverk eller två normalstora kärnkraftverk. Varje dygn året runt! Enbart för laddning av elbilarna. Sen ska all övrig elkonsumtion upprätthållas, såsom belysning, livsuppehållande maskiner på våra sjukhus, industriproduktion, laddning av mobiler och laptops, uppvärmning av våra hus och lägenheter med mera i samma omfattning som idag. Att elproduktionen kommer att öka är helt klart. Vi behöver ta denna el någonstans ifrån. Kapaciteten hos Sveriges elproduktion har minskat sedan man stängt ned ett par kärnkraftverk. Ytterligare två planeras stängas år 2019. Vilket föranleder följande följdfråga: Hur ska Sverige i framtiden fortsätta kunna vara oberoende av energi och elektricitet från andra länder samtidigt som antalet elbilar förmodas öka lavinartat?

7) Är vätgasbilen ett framtida gångbart alternativ? Bränsleceller?

Svar: Kan vara det. Borde vara det. Jag är själv än så länge för dåligt insatt i bränslecellstekniken.

Det ska noteras att bilindustrin har vaknat rejält nu och är på gång. Tesla har fortfarande ett stort försprång. Priset på de framtida elbilarna kommer att spela stor roll och det är nog också en orsak till att många ”elbilar” fortfarande är hybrider.

Torsten Dilot, Dilot Energy & Analysis AB
Competence Area Manager Energy
Senior Specialist Energy and Nuclear Power
torsten.dilot@dilotenergy.com
http://www.dilotconsulting.com

Elprisökningen etc

Elprisökningen beror inte på att sol, vind och vatten inte räcker till. Elprisökningen beror på dels ett ökat elbehov och dels på att man bygger om elnäten för att klara en ökad andel vind och sol i elproduktionen.

Det finns ett tak för hur mycket av den totala installerade effekten i det svenska elsystemet som kan bestå av variabel, dvs icke-planerbar väderberoende kraft. Vi är i princip där nu. Max 10-15 % av den totala installerade effekten kan vara väderberoende. Vi behöver alltså ca 85-90 % planerbar kraft, som vi får från vattenkraft, kärnkraft och en mindre del biokraft. (Biokraften kan bara byggas ut lite till pga att en massiv utbyggnad av den skulle innebära logistiska transportproblem. Mycket biokraft skulle medföra tusentals extra långtradartransporter av pellets etc på våra vägar och inte bidra positivt till klimatet i dagsläget.)

En tumregel är att det behövs 90 % backupeffekt från baskraft per varje MW installerad vind- eller solkraft.

Vi vill inte ha fossila källor (gas, olja och kol) och då återstår främst vattenkraft och kärnkraft.

Kärnkraft i form av Gen IV (generation 4 kärnkraft), där man återanvänder kärnbränslet om och om igen är förnybar i ett tidsperspektiv av några tusen år i Sverige utan att behöva bryta nytt uran!

Det handlar inte om kärnkraft eller inte kärnkraft i första hand utan det handlar om hur vi i Sverige i framtiden kan få en trygg, hållbar och leveranssäker el. Där vi inte riskerar att livsuppehållande maskiner på sjukhusen plötsligt stoppar pga blackout i elsystemet pga att det t ex inte blåser. Där vi inte riskerar vår uppvärmning under kalla vinterdagar och där industriproduktionen inte stoppar pga blackout i elsystemet. Etc etc. Kort och gott behöver vi tillgodose effektbehovet i varje tidssteg, dvs varje timme, minut och framför allt i varje sekund!

Gotland har stoppat utbyggnaden av vindkraft och solkraft då denna annars riskerar medföra blackout i elsystemet pga överproduktion när det t ex blåser. Då man anser det är för dyrt att byta ut elkabeln mellan Gotland och fastlandet.

Öland drabbades av totalt strömavbrott innan semestern pga överproduktion av vindkraft. Vindkraft går nämligen inte att reglera. Antingen är det inget alls eller fullt blås (!).

Det oljeeldade Karlshamnsverket tvingades starta i augusti pga att effekten inte räckte till. Elsystemet är, med allt färre kärnkraftverk i drift (åtta ny mot tio reaktorer för ett par år sedan), extra känsligt inte bara för störningar utan även för planerade driftavbrott under sommarhalvåret. År 2019/2020 planeras endast sex reaktorer vara kvar i drift. Karlshamnsverket riskerar då behöva vara i drift större delen av året.

När elbilarna väl börjar öka i antal kommer elbehovet att öka kraftigt. Vissa pratar om minst 20 % högre elbehov i framtiden, speciellt som också befolkningen ökar i antal. Ett räkneexempel: 3 miljoner elbilar i en framtid kommer att ensamma varje dag kräva ca 1200 vindkraftverk eller ca två normalstora kärnkraftverk. Varje dygn, året om. För laddning av batterierna. Du vill väl inte komma ut till din bil på morgonen, det har varit strömavbrott pga att det varit vindstilla och upptäcka att din bil bara kan köras i en mil pga att batteriet ej har laddats upp?

En optimal klimatneutral energimix i Sverige torde bestå av ca 45 % vattenkraft, 40 % kärnkraft, ca 10 % väderberoende kraft (främst vind och sol) och resten värmekraft (biobränsle etc).

FN’s klimatpanel fördrar kärnkraft som en av grundbultarna för att nå Parisavtalets klimatmål.

I Tyskland ersätter man idag kärnkraften med kolkraft och gaskraft. Det pratas inte högt om det dock. Tyskarna har insett att det finns ett tak för väderberoende kraft. Man har också byggt om elnäten i Tyskland. Elpriset i Tyskland är ca 3 ggr högre än i Sverige. De senaste tre åren har det tyska elpriset ökar med nästan 50 %.

För övrigt har vi ganska låga elpriser i Sverige ändå. Både vattenkraften och kärnkraften går minst jämt upp eller t o m med vinst om dagens elpriser inte sjunker. Vindkraften går trots högre elpriser fortfarande med förlust, även om subventionerna på ca 18 öre/kWh har räknats av.

Det kommer att hända här i Sverige också om vi inte inser fakta och tar till oss fakta…

(Sen kan jag tycka att Björklund formulerat sig lite knöligt men så är han liksom övriga i regering och riksdag inga energiexperter, tyvärr. Man låter ideologier styra allt för mycket!)

 

Torsten Dilot, Dilot Energy & Analysis AB
Competence Area Manager Energy
Senior Specialist Energy and Nuclear Power
torsten.dilot@dilotenergy.com
http://www.dilotconsulting.com

Håll er för bövelen till korrekta fakta!

Angående denna ledare i Aftonbladet

http://www.aftonbladet.se/ledare/a/4MPX9/bjorklund-ar-lika-blind-som-trump

Jag måste bara säga att en mera faktabefriad ledare har jag inte sett. Jag antar att man ska ta det lugnt men jag blir heligt förbannad när en av Sveriges stora tidningar skriver sådan smörja med alternativa fakta. Enbart ur ideologisk synvinkel och inte ur en faktabaserad synvinkel. Vet ledarskribenten vad han skriver om? Förstår han hur ett energisystem behöver vara uppbyggt? Förstår han hur en optimal mix klimatneutral energi behöver se ut för att få inte bara en hållbar utan också en leveranssäker produktion? Förstår han inte att vi troligen har nått taket för utbyggnaden av vindkraft och solkraft i Sverige för att ha ett fortsatt stabilt elnät fritt från avbrott. Händelserna på Gotland och Öland visar att taket är nära för väderberoende installerad effekt. Man har också behövt starta det fossila och oljeeldade Karlshamnsverket mitt i sommaren pga att vi numera bara har åtta kärnkraftverk i drift. Normalt sett startas Karlshamnsverket endast på vintern vid trängda lägen, när det är jättekallt och stort elbehov för bland annat uppvärmning.

Sen skriver ledarskribenten att förnyelsebart är billigare än kärnkraft. Det stämmer endast avseende vattenkraften men vindkraft är mer än dubbelt så dyr som kärnkraften. Solkraften är också dyrare. Vattenkraften räcker inte på långa vägar att ensam försörja Sverige med el, det var därför vi ersatte oljan med kärnkraft en gång i tiden. Även med subventionerade pengar inräknade (via våra skattepengar) är vindkraften nästan dubbelt så dyr för elbolagen att producera… Vattenkraften får dessutom inte byggas ut något mera enligt lagen.

Sen nämner han inte att det pågår ett stort antal kärnkraftsbyggen i Kina och att fler planeras där. 130 nya kärnkraftverk till år 2030 planeras i Kina. Det är ledarskribenten som är blind som Trump, inte Björklund! Det byggs ny kärnkraft i Mellanöstern också liksom att det diskuteras och planeras för nya reaktorer i Polen och Turkiet för att ta några exempel.

Jag har inget alls emot att man emot kärnkraft men håll er för bövelen till korrekta fakta! Hela energidebatten i Sverige är värre än en ”Trumpifierad” debatt! Snacka om att sprida alternativa fakta! Fake news! Jag mår illa!

 

Torsten Dilot, Dilot Energy & Analysis AB
Competence Area Manager Energy
Senior Specialist Energy and Nuclear Power
torsten.dilot@dilotenergy.com
http://www.dilotconsulting.com

Varför inte en Gen IV reaktor på Gotland?

Varför inte låta en till två (eller kanske tre) SEALER reaktorer, beroende på hur små eller stora man väljer att de ska vara, utgöra delar av nödvändig baskraft på Gotland. En svensk innovation, en reaktor med passiva säkerhetssystem och som skulle leverera fossilfri och klimatneutral stabil elektricitet i varje sekund.

Ta till vara denna möjlighet Gotland och Sverige! Vilken möjlighet för Sverige som land att visa på high tech och ligga i frontlinjen för skapa förutsättningar för en klimatneutral och fossilfri framtid! Vilken exportvara det kan bli!

www.leadcold.com

Vi skulle dessutom bli av med delar av problematiken kring elproduktion från variabla energikällor som vind- och solkraft. Vind och sol är bra komplement men överstiger mängden installerad effekt 10-15 % (från vind och sol) av total installerad effekt blir det problem.

Allteftersom vind- och/eller solkraften har byggts ut har denna problematik alltmer kommit upp till ytan. Vi ser det i Norden, i Tyskland, i Italien och t ex på Kanarieöarna, där man använder sig av fossila dieselgeneratorer som baskraft. I Sverige har man denna sommar t o m behövt starta det oljeeldade (och därmed fossila) Karlshamnsverket för att ytterligare två kärnkraftverk är tagna ur drift. Just nu har vi åtta kärnkraftverk i drift. Om ca två år har vi bara sex reaktorer i drift och då blir det än större problem med tillgången till el och problem med stabiliteten!

Batterier är inte lösningen, de kan möjligen fungera i liten skala men de ska laddas då och då också… Dessutom är batterier ett potentiellt stort miljöproblem, kanske ett dubbelt sådant om man också får för sig att ladda dem med fossil kraft…

 

Torsten Dilot, Dilot Energy & Analysis AB
Competence Area Manager Energy
Senior Specialist Energy and Nuclear Power
torsten.dilot@dilotenergy.com
http://www.dilotconsulting.com